Myndigheters svek

Myndigheterna svek Maskrosbarnen två gånger, dels som barn och dels som vuxna

5 200 personer som drabbades av vanvård som barn, vägrades ersättning.

Då samhällets vanvård av omhändertagna barn uppdagades i media, vidtog regeringen och ansvariga myndigheter olaga åtgärder i syfte att undgå ansvar och hindra ersättning till drabbade personer. Statlig utredning SOU 2011:61 sida 136 bekräftar omfattande vanvård av barn.

Regeringen har aldrig haft för avsikt att ekonomiskt ersätta de personer som drabbats av den omfattande vanvården då de som barn varit omhändertagna av svenska myndigheter. I stället tillsattes tre (3) utredningar till en kostnad av 186 millioner kr. under 11 års förhalning och bestridande av ansvarsfrågan. Därmed utsattes drabbade personer för myndigheternas svek och maktmissbruk vid två upprepade tillfällen, dels som barn och dels som vuxen.

Två jurister under ledning av Äldrevårdsminister Maria Larsson i Socialdepartementet, utformade proposition 2011/12:160 i avsikt att hindra ersättning till de personer som drabbats av den omfattande vanvården. Strategiskt separerades drabbade personer i två grupper, varvid ingen av grupperna erbjöds möjlighet att erhålla ersättning.                                                                                                   

Första gruppen: omfattade personer som omhändertagits före 1980. Socialdepartementet valde att gruppen ska ingå i den statliga vanvårdsutredningen och hävda att preskriptionstiden löpt ut och därmed undgå ansvar.

Andra gruppen: omfattade personer som omhändertagits efter 1980. Med risk att preskriptionstiden inte löpt ut, valde Socialdepartementet att utestänga samtliga drabbade i vanvårdsutredningen och därmed undgå ansvar.

Då Ministrarna Fredrik Reinfeldt och Maria Larsson vägrade ersättning till de personer som drabbats av vanvården, meddelades i media 24 september 2011 följande osanna påstående: ”Med hänsyn till de personer som drabbats av vanvården efter 1980, som beklagligtvis inte ingår i vanvårdsutredningen och därför inte har möjlighet att kräva ersättning, anser regeringen det mer rättvist att ingen ska erhålla ersättning”.

Då regeringen vägrade ersättning till de drabbade, tillskrev Föreningen Maskrosbarnen samtliga 349 riksdagsledamöter, med åberopandet av Europa Konventionens avtal gällande de mänskliga rättigheterna”, som Sveriges regering undertecknade i Rom 4 november 1950. Vid votering i riksdagen beviljades föreningens ersättningskrav, (varvid lagen (2012:663) stiftades utifrån proposition 2011/12:160). Föreningens vädjan till riksdagsledamöterna att undanröja tidsgränsen 1980, förhindrade regeringens motivering i vanvårdsfrågan, vilket resulterade till att minister Maria Larsson 4 dagar senare, 28 september 2011, mot sin vilja tvingades presentera nytt osant påstående: ”Regeringen anser det ytterst skäligt att fosterhemsbarnen ska erhålla ersättning”.

21 november 2011 sker officiell ”Upprättelseceremoni”, i Blå Hallen i Stockholms Stadshus, varvid H. M. Drottning Silvia var inbjuden. Därutöver inbjöds 1 200 närboende personer som drabbats av vanvården. Riksdagens talman Per Westerberg och minister Maria Larsson framförde regeringens ursäkter gällande samhällets omfattande vanvård av barn. Maria Larsson utlovade upprättelse och ersättning till de drabbade medels falskt osant uttalande: ”Regeringen vill göra allt vi kan för de som drabbats av vanvården som barn, vi vill också utge ersättning till de som drabbats i vanvården”.

Maria Larssons lögnaktiga offentliggörande är att bedömas som sedvanligt politiskt hyckleri, i synnerhet då Maria Larssons två jurister samtidigt i september 2011, arbetade med att färdigställa proposition 2011/12:160, som utformats med åtskilliga hinder och klausuler i avsikt att förhindra ersättning till de drabbade i vanvården.

En klausul i proposition 2011/12:160 tvingade ersättningssökande att styrka omhändertagandet medels ”vittnen” som år 2011 befanns i ålder 115  - 120 år, såvida de inte är avlidna. Även krävdes att de sökande ska uppge biologiska föräldrars 12-siffriga personnummer, var de sökande var bosatta som barn, vilken kommun de sökande tillhörde vid första omhändertagandet samt datum vid första omhändertagandet. Detta oaktat att flertalet personer inte kände till sina biologiska föräldrar, då de sökande oftast växt upp på barnhem, fosterhem och ungdomshem, de första 18 åren av sin levnad.

Annan klausul hindrade den sökande att i svensk domstol överklaga Ersättningsnämndens avslag av ansökan. Annan klausul hindrade efterlevande att ärva den sökandes ersättning, ifall den sökande avlider. Även krävdes att den sökande ska bifoga kommunens beslut av omhändertagandet, vilket flertalet kommuner vägrade att utlämna, i rädsla över framtida skadeståndskrav, beroende på kommunernas bristfälliga omsorg av omhändertagna barn.

Ersättningsnämndens Ordf. Göran Ewerlöf kallades till Konstitutionsutskottet 2013 för att redogöra varför 25 % av ersättningsansökningar avslagits. Ewerlöfs förklaring: ”lagen måste följas”. I realiteten följde Göran Ewerlöf istället proposition 2011/12:160, som strategiskt utformats av Socialdepartementet med främsta avsikt att hindra ersättning till de drabbade i vanvården, varvid 2 600 ansökningar (75 %) avvisades av Ersättningsnämnden år 2016. Anmärkningsvärt är att Göran Ewerlöf inte kallats till Konstitutionsutskottet 2016, oaktat att rimligt skäl förelåg.

År 2013 kände Konstitutionsutskottet inte till att flertalet ljudfiler från muntliga förhandlingar i Ersättningsnämnden manipulerats av nämnden, i avsikt att hindra ersättning till de drabbade. Åtskilliga ”säkerhetsinspelade” ljudfiler från muntliga förhandlingar saknar redogörelse från förhandlingens första del. Förhandlingens första del innehåller den sökandes betydelsefulla redogörelse och anledning till ersättningsansökan. Det existerar inget legitimt skäl till att Ersättningsnämndens ordf. Göran Ewerlöf samt ordf. Christine Möller (som avslagit flest antal ersättningsansökningar),  systematiskt manipulerar ljudinspelningar vid muntliga förhandlingar.

Skäl till att Ersättningsnämnden avsiktligt stympat ljudinspelningar, är att undanhålla avgörande sakförhållanden, till allvarligt men för de sökande. Ersättningsnämndens olaga agerande strider därmed mot Rättegångsbalken.

Vid muntlig förhandlings inledning uppmanar Ersättningsnämndens ordförande den sökande att redogöra vad vederbörande utsatts för som omhändertaget barn. Då nämndens ordförande avsiktligt väljer att inte starta ljudinspelningen samtidigt med att förhandlingen inleds, resulterar det till att den sökandens redogörelse (c:a 8 minuter) inte spelas in på ljudfilen. Ersättningsnämndens olaga agerande kan omfatta nära 2 600 manipulerade ljudfiler, vilket skett i samband med avslagna ersättningsansökningar.

Ersättningsnämndens agerande innebär även att nämnden innan förhandlingen inletts, tagit beslut att avslå aktuell ersättningsansökan, detta innan nämnden hört den sökandes redogörelse. (Manipuleringen kan tekniskt bevisas medels att ljudinspelning inte igångsatts samtidigt med förhandlingens inledning). Föreningen Maskrosbarnen disponerar åtskilliga manipulerade / stympade ljudfiler från Ersättningsnämnden, som förvaras i bankfack av anlitad advokat. Avsikten med ljudinspelning vid muntlig förhandling i nämnder och domstolar, är att upprätthålla maximal rättssäkerhet, vilket inte skett i Ersättningsnämnden.

Ersättningsnämnden hindrade drabbade personer att erhålla ersättning, genom att systematiskt undanröja c:a 8 minuter av inspeladljudfils första del, som avser den sökandes redogörelse vid muntlig förhandling, varvid ansökan avslås då betydelsefull redogörelse saknas. Ersättningsnämndens enhetschef bekräftar manipulering av ljudfiler i brev daterat 2015-12-15. Därmed har Ersättningsnämnden, Socialdepartementet och minister Maria Larsson gemensamt och i samförstånd, uppsåtligt förorsakat att nära 2 600 ersättningsansökningar avslagits på olaglig grund år 2016. Meddelande till drabbade personer om avslag har skett i enlighet med Ersättningsnämndens standardformulering: ”Nämnden finner att den sökandes ärende, inte är av sådan allvarlig art att ersättning kan utgå”.

Jävsituation föreligger obestridligt då Ordf. Göran Ewerlöf (av lojalitet till Socialstyrelsen) valts som ordförande i Ersättningsnämnden, samtidigt som Göran Ewerlöf är ordförande i Socialstyrelsens rättsliga råd sedan år 2002 och utnämnd att ”opartiskt” bedöma Socialstyrelsen bristfälliga tillsyn av omhändertagna barn, som allvarligt vanvårdats under årtionden, vilket skett utan nödvändigt ingripande av Socialstyrelsen som ansvarig tillsynsmyndighet.  

Ersättningsnämndens olaga agerande (manipulering av ljudfiler) vid muntliga förhandlingar, är på intet sätt förenligt med vad som krävs av opartisk nämnd, vilket därmed allvarligt urholkat den svenska rättssäkerheten.

Då övergrepp och vanvård av barn fortfarande pågår i svenska samhället, senaste på SIS Ungdomshem Björkbacken i Göteborg, som ”Uppdrag Granskning” TV1 avslöjade den 26 januari 2021, krävs att tjänstemannaansvar, tjänstefel och maktmissbruk snarast återinförs i den svenska lagtexten.

FÖRENINGEN MASKROSBARNEN

Roy E. Aldén

Stöd gärna vårt humanitära arbete genom att:
Bli medlem - Donera valfritt belopp - Swisha ett bidrag - Handla i webbutiken


Bli medlem!
Bli medlem!

Swish

123 331 87 97

PlusGiro

86 62 55–3